Ordlista för säkerhetsskydd

Begreppen i säkerhetsskyddslagstiftningen, förklarade i den ordning de brukar behövas. Där ett begrepp har ett lagrum står det i marginalen.

Senast avstämd mot gällande författningar 6 september 2026

Grundbegrepp

Säkerhetsskydd: Skydd av säkerhetskänslig verksamhet mot spioneri, sabotage, terroristbrott och andra brott som kan hota verksamheten, samt skydd av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter.
Säkerhetskänslig verksamhet: Verksamhet som är av betydelse för Sveriges säkerhet, eller som omfattas av ett för Sverige förpliktande internationellt åtagande om säkerhetsskydd.
Verksamhetsutövare: Den som till någon del bedriver säkerhetskänslig verksamhet. Kan vara en myndighet, en kommun, en region eller ett enskilt företag — och även en leverantör som deltar genom ett säkerhetsskyddsavtal.
Säkerhetsskyddsanalys: Utredning av behovet av säkerhetsskydd: vilka säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter och vilken säkerhetskänslig verksamhet som finns, vilka hot och sårbarheter som är förknippade med dem, och vilka åtgärder som behövs. Ska dokumenteras och uppdateras vid behov, dock minst vartannat år.
Säkerhetsskyddsplan: Dokument som beskriver hur det åtgärdsbehov säkerhetsskyddsanalysen identifierat ska tillgodoses: vilka åtgärder som ska vidtas, när de ska vara genomförda och vilken funktion som ansvarar. Begreppet finns inte i författningstexten men följer av dokumentationskraven.
Säkerhetsskyddsåtgärd: Åtgärd inom informationssäkerhet, fysisk säkerhet eller personalsäkerhet som vidtas för att uppnå ett tillräckligt säkerhetsskydd.
Säkerhetsskyddschef: Den som leder och samordnar säkerhetsskyddsarbetet och kontrollerar att verksamheten bedrivs enligt lagen. Ska finnas om det inte är uppenbart obehövligt, och vara direkt underställd verksamhetens chef.

Uppgifter och klassificering

Säkerhetsskyddsklassificerad uppgift: Uppgift som rör säkerhetskänslig verksamhet och som därför omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen, eller som skulle ha omfattats av sekretess om den lagen varit tillämplig.
Kvalificerat hemlig: Högsta informationssäkerhetsklassen. Avser uppgifter vars röjande kan medföra synnerligen allvarlig skada för Sveriges säkerhet.
Hemlig: Informationssäkerhetsklass för uppgifter vars röjande kan medföra allvarlig skada för Sveriges säkerhet.
Konfidentiell: Informationssäkerhetsklass för uppgifter vars röjande kan medföra en inte obetydlig skada för Sveriges säkerhet. Från denna nivå och uppåt krävs säkerhetsskyddsavtal innan en leverantör får tillgång.
Begränsat hemlig: Lägsta informationssäkerhetsklassen. Avser uppgifter vars röjande kan medföra ringa skada för Sveriges säkerhet.
Skyddsvärde: Det som ska skyddas i verksamheten — en uppgift, en funktion, en anläggning eller ett system vars röjande, störning eller förlust skulle skada Sveriges säkerhet.

Personalsäkerhet

Säkerhetsprövning: Prövning av om en person kan antas vara lojal mot de intressen som skyddas av säkerhetsskyddslagen och i övrigt pålitlig från säkerhetssynpunkt. Ska göras innan deltagandet inleds och följas upp under hela den tid deltagandet pågår.
Grundutredning: Den del av säkerhetsprövningen som verksamhetsutövaren själv gör: kontroll av identitet, betyg och intyg, referenstagning och säkerhetsprövningssamtal.
Säkerhetsprövningssamtal: Strukturerat samtal som ingår i grundutredningen. Berör personens bakgrund, nuvarande förhållanden, sårbarheter och inställning till säkerhetsskydd.
Registerkontroll: Inhämtning av uppgifter ur belastningsregister, misstankeregister och Säkerhetspolisens register för den som ska inneha en befattning i säkerhetsklass. Får begäras först när befattningen placerats i säkerhetsklass.
Särskild personutredning: Utredning om ekonomiska förhållanden, samt registerkontroll av make, maka eller sambo. Ingår vid säkerhetsklass 1 och 2.
Placering i säkerhetsklass: Beslut om att en befattning ger sådan tillgång till säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter att den ska hänföras till säkerhetsklass 1, 2 eller 3. Beslutet ska dokumenteras med skäl.

Leverantörer och upphandling

Säkerhetsskyddsavtal: Avtal mellan uppdragsgivare och leverantör som reglerar säkerhetsskyddet i ett uppdrag. Ska tecknas när leverantören kan få tillgång till säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter i klassen konfidentiell eller högre, eller i övrigt delta i säkerhetskänslig verksamhet.
SUA: Vardaglig förkortning för säkerhetsskyddad upphandling med säkerhetsskyddsavtal. Används ofta som namn på själva avtalet och dess tre nivåer.
Särskild säkerhetsskyddsbedömning: Bedömning som uppdragsgivaren gör innan ett förfarande inleds: vilka säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter eller vilken säkerhetskänslig verksamhet leverantören kan få tillgång till, och vilket säkerhetsskydd som därför krävs.
Lämplighetsprövning: Prövning av om förfarandet är lämpligt från säkerhetsskyddssynpunkt, gjord med den särskilda säkerhetsskyddsbedömningen som grund.
Samråd: Kontakt med tillsynsmyndigheten inför vissa förfaranden, exempelvis säkerhetsskyddad upphandling eller överlåtelse av säkerhetskänslig verksamhet. Myndigheten kan förelägga om åtgärder och ytterst förbjuda förfarandet.

Tillsyn och sanktioner

Tillsynsmyndighet: Den myndighet som utövar tillsyn över en verksamhetsutövares säkerhetsskydd. Fördelningen följer sektor: bland andra Säkerhetspolisen, Försvarsmakten, Försvarets materielverk, sektorsmyndigheter och länsstyrelserna.
Föreläggande: Beslut av tillsynsmyndigheten om att verksamhetsutövaren ska vidta åtgärder. Kan förenas med vite.
Sanktionsavgift: Avgift som tillsynsmyndigheten kan besluta om vid överträdelse. Lägst 25 000 kronor och högst 50 miljoner kronor; för statliga myndigheter, kommuner och regioner högst 10 miljoner kronor.
Intern kontroll av säkerhetsskyddet: Verksamhetsutövarens egen, planerade kontroll av att säkerhetsskyddet fungerar. Resultat och avvikelser ska dokumenteras och följas upp.

Läs vidare

Källor

Innehållet är en sammanfattning och ersätter inte författningstexten eller tillsynsmyndighetens anvisningar. Stäm av tolkningar med din tillsynsmyndighet.