Hoppa till innehållet

Säkerhetsklass 1, 2 och 3: vad som skiljer dem åt

Säkerhetsklassen sätts på befattningen, inte på personen. Den styr hur omfattande säkerhetsprövningen blir och vilken kontroll som får begäras — och den ska följa av analysen, inte av vana.

Senast avstämd mot gällande författningar 6 september 2026

3 kap. säkerhetsskyddslagen (2018:585)

De tre klasserna

En befattning placeras i säkerhetsklass när den ger tillgång till säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter i en sådan omfattning att ett röjande kan skada Sveriges säkerhet. Klassen bestäms av uppgifternas nivå och av hur mycket av dem befattningen ger tillgång till.

SäkerhetsklassTillgång till uppgifterPrövningens omfattning
Klass 1Kvalificerat hemliga uppgifter i en omfattning som kan medföra synnerligen allvarlig skada för Sveriges säkerhet.Grundutredning, registerkontroll och särskild personutredning, inklusive registerkontroll av make, maka eller sambo.
Klass 2Kvalificerat hemliga uppgifter i mindre omfattning, eller hemliga uppgifter i stor omfattning.Grundutredning, registerkontroll och särskild personutredning.
Klass 3Konfidentiella uppgifter, eller hemliga uppgifter i begränsad omfattning.Grundutredning och registerkontroll.

Gränsdragningen mellan klasserna är en bedömningsfråga där omfattningen väger tungt. Vid tveksamhet är avstämning med tillsynsmyndigheten en snabbare väg än en egen tolkning som senare underkänns.

Från informationsklass till säkerhetsklass

De två skalorna hänger ihop men mäter olika saker. Informationssäkerhetsklassen sätts på uppgiften. Säkerhetsklassen sätts på befattningen som får tillgång till den.

Sambandet

  • Kvalificerat hemligSäkerhetsklass 1 eller 2, beroende på omfattning
  • HemligSäkerhetsklass 2 eller 3, beroende på omfattning
  • KonfidentiellSäkerhetsklass 3
  • Begränsat hemligNormalt ingen säkerhetsklass, men säkerhetsprövning krävs ändå för deltagande i säkerhetskänslig verksamhet

Förteckningen över befattningar

Verksamhetsutövaren ska hålla en förteckning över vilka befattningar som är placerade i säkerhetsklass. Förteckningen är ofta det första tillsynsmyndigheten begär in, eftersom den visar om analysen faktiskt har landat i verksamheten.

Varje rad bör bära:

  • Befattningens benämning och organisatoriska hemvist
  • Säkerhetsklass och datum för placeringsbeslutet
  • Skälet till placeringen, formulerat så att en utomstående förstår det
  • Vem som innehar befattningen, angivet med en referens
  • Status för prövningen och datum då kontrollen behöver förnyas

Skälet är den rad som oftast saknas. Utan det går det inte att bedöma om placeringen är rimlig — och en förteckning som inte går att bedöma är inget underlag.

Frågor om säkerhetsklasser

Vad är skillnaden mellan säkerhetsklass 1, 2 och 3?

Klassen avgörs av hur omfattande tillgång till säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter befattningen ger, och hur allvarlig skada ett röjande skulle medföra. Säkerhetsklass 1 gäller den som får tillgång till uppgifter i klassen kvalificerat hemlig i en omfattning som kan medföra synnerligen allvarlig skada. Säkerhetsklass 2 gäller tillgång till kvalificerat hemliga uppgifter i mindre omfattning, eller till hemliga uppgifter i stor omfattning. Säkerhetsklass 3 gäller tillgång till uppgifter i klassen konfidentiell, eller hemliga uppgifter i begränsad omfattning. Klass 1 och 2 innebär registerkontroll och särskild personutredning; klass 3 innebär registerkontroll.

Vem beslutar om placering i säkerhetsklass?

Verksamhetsutövaren placerar befattningar i säkerhetsklass utifrån säkerhetsskyddsanalysen. För vissa verksamheter och för de högsta klasserna finns särskilda ordningar där tillsynsmyndigheten beslutar eller ska underrättas. Beslutet ska dokumenteras med skäl — det är skälet, inte klassen, tillsynen granskar.

Kan en befattning placeras i säkerhetsklass utan att personen prövas?

Nej. Placering i säkerhetsklass innebär att den som ska inneha befattningen ska säkerhetsprövas i den omfattning klassen kräver, före deltagandet. Omvänt gäller också att registerkontroll inte får begäras för en befattning som inte är placerad i säkerhetsklass.

Måste alla anställda placeras i säkerhetsklass?

Nej, bara de befattningar som faktiskt behöver det. Överklassificering är en brist i sig: den ger fler personer tillgång än nödvändigt, gör prövningsarbetet tyngre och tyder på att analysen inte gjorts på befattningsnivå. Placeringen ska följa av ett dokumenterat behov.

Läs vidare

Källor

Innehållet är en sammanfattning och ersätter inte författningstexten eller tillsynsmyndighetens anvisningar. Stäm av tolkningar med din tillsynsmyndighet.